Förlossningsberättelse ♥

Måndag den 13:e vaknar vi klockan 6 av klockan.
Jag går och kissar och ser att det är blod på pappret.
Blir lite hispig men Niklas påminde mig om att när det var dags med Paulina så började det exakt likadant.

Strax efter kl 7 är vi på dagis.
Jag sätter på Paulina tärn-outfiten och hinner ta 3 bilder innan hon vill ta av sig dem.
Ingen annan av barnen var tärna, alla var pepparkaksgubbar och nån var tomte.
När det var dags att sjunga så stod hon bara och tittade på alla och sen kom hon till mig och satte sig för att lyssna på när alla sjöng.
När lampan tändes och allt var klart blev hon som vanligt igen.
Hon gillar inte att vara i rampljuset, det har hon aldrig gjort.

Kl 10 har vi en tid på SÖS.
Jag lägger fram alla mina argument.
Blir undersökt med UL för att kolla att det finns vatten, det ligger på gränsen.
Sen blir det en gynundersökning, livmodertappen var inte utplånad, det var 1 cm kvar, men hon gjorde en hinnsvepning på mig så att jag öppnade mig 4-5 cm.
Sen var det dags för CTG i 20 min och sen fick jag en tid för igångsättning på ONSDAGEN.
Jag visade mitt missnöje men det hjälptes inte.

Jag var skitsur när vi kom hem.
Dem ringer från dagis och säger att Paulina har feber så Niklas åker och hämtar henne.
Sen började värkarna komma smygandes.
Dem var väldigt oregelbundna så jag tänkte inte så mycket på det.
Försökte röra på mig så mycket som möjligt och det blev intensivare och intensivare.
När jag börjar klocka värkarna så är det 5-6 minuter emellan och dem varar från 45 sek upp till över minuten.
På sajten så stod det att man skulle ringa in till förlossningen om man var omföderska så jag testade att ringa Södra BB.

Dem hade plats för mig men jag kände att jag ville avvakta lite till hemma, för så kul är det inte på sjukhuset, och sen skulle vi fixa med barnvakt och lite annat smått också.

Niklas föräldrar kom och hämtade Paulina vid 20.30, hon var jätteledsen såklart, febern gjorde ju inte saken bättre, men vi visste att det skulle bli bra så fort dem skulle komma fram och leka lite.

Kl. 21.25 blir jag inskriven på Södra BB. Blir hämtad av Sara som ska förlösa mig.
Rummet är helt fantastiskt, jättesköna sängar, musik, egen toalett och badkar.
När hon undersöker mig är livmodertappen helt utplånad och jag är öppen 4 cm.
Då blev jag förbannad, att det inte hade hänt nåt, men hon lugnade ner mig och sa att det hade ju visst hänt nåt, att den var utplånad, för det brukar ta tid.

Sen gick tiden sakta, jag satt på pilatesboll, stod på alla 4 och försökte med allt för att hon skulle borra ner sig.
Kruxet var bara det att hon låg fel med huvudet, vidöppen bjudning, hon låg och tröck mot ryggen på mig så smärtan var ju inte att leka med.

Kl. 23.50 får jag lustgas, den här gången ska jag tamigfan bli kompis med den.
Och mycket riktigt så blev jag det :)
Första ruset var SÅ skönt, och jag kan säga att det inte behövdes så mycket :P

Sara gör i ordning ett hett bad till mig och ger mig ryggmassage.
Kruxet var ju bara det att jag inte hade nån lustgas med mig in i badrummet så jag kunde inte hantera värkarna alls.
Jag låg där kanske 10 minuter och sen var jag fast besluten till att jag bara måste ha epiduralen för att överleva (kändes det som)
Hon undersökte mig och då var jag öppen 6-7 cm.

Läkarna kommer in för att ge mig epiduralen och när den ena av dem kollar min rygg och trycker så skriker jag som en stucken gris, det gör så sjukt ont i ryggen!
Känner ett enormt tryck nedåt och krystar och då går vattnet.
Helt plötsligt har jag krystvärkar och alla beslutar att epiduralen inte kommer hinnas med och att den inte heller kommer ge någon effekt så dem går därifrån. Då var klockan 3.22.
Hon undersökte mig igen och då var jag helt öppen och hon hade lagt sig rätt med huvudet.

Kl. 3.33 står det i pappren att jag fick krystvärkar, men dem fick jag innan, men jag antar att det var då jag började krysta.
Kl. 3.40 var hon ute.
Och jag tyckte inte alls att det hade gjort så ont som jag kommer ihåg att det hade gjort första gången så det kändes lite konstigt. Det slog mig att jag hade fött henne utan bedövning och blev så stolt över mig själv, haha, det trodde jag aldrig, men som sagt, nu när jag gjort båda så föredrar jag utan.

Förlossningen tog drygt 6 timmar så det är en klar förbättring från Paulinas förlossning :)

Jag var riktigt slut efteråt, allt gick ju så fort. Låg och skakade och jag förlorade rätt mycket blod, 1100 ml.
Fick en liten bristning och den gamla bristningen gick upp så det blev en del stygn.
Fröken hade ju rätt stort huvud också, 37 cm, så det var kanske inte så konstigt....
Men jag mår oförskämt bra och har inte ont nånstans så jag ska inte klaga :D