Gårdagskvällen

Jag blev barnfri igår.
Men så fort jag lämnade portdörren så kände jag mig så sjukt handikappad, jag visste inte hur man skulle gå utan barnvagn, så jag sprang till tvärbanan.
Väl där så kändes det som att alla stirrade på mig, precis som att dem visste att jag hade stuckit hemifrån utan min bäbis.
Jag skämtar inte, det kändes asknäppt utan henne när hon varit med mig från en liten liten liten ärta till en stor stor stor böna, sen december 2007 liksom.
Huamig!

När jag fick träffa alla goa arbetskamrater och fick alla goa kramar så släppte det lite.

Vi bowlade i Sumpan iaf, dem bjöd på all alkohol. Jag drack ett glas vitt vin som smakade som saft typ, och 2 xcider jasmine och persika och en päroncider, självklart blev jag lite rund under fötterna och rödrosig om kinderna, men det var liksom perfekt.
Och självklart så gick det ju över rätt snabbt.
Jag strikade och gjorde flera spärrar, några ggr ledde jag faktiskt över Stefan, men han kom ju ikapp såklart :P
Jag bröt ALLA naglar på högerhanden, men vad gör väl det?
Jag hade så sjukt roligt och det var asbra musik och stämningen var verkligen på topp.

Kl 22 var det färdigbowlat.
Jag ringde hem....
Paulina hade skrikit konstant i 2 timmar.
Tog farväl av alla godingar.
Tog första bästa tunnelbana hemåt.
När jag var på centralen hade hon somnat av utmattning.

Lillfjärtis, när ska Du kunna vara utan mig längre än en timme?