torsdag 12 december 2013

Äntligen hemma

Efter att ha hunnit tagit farväl av dem flesta var det då dags att lämna Mae Phim.
Sjukt ovant att klä på sig jeans och strumpor :P

Minibussresan gick bra men jag var vrålhungrig hela vägen.
Nathalie somnade omgående och Paulina ville prata lite först innan hon somnade.
Hon hade tusen frågor om skola,  vad man gör,  vad man får lära sig,  vad jag lärt mig osv.

Vi var framme typ halv tio, planet skulle gå halv två så vi hade lite tid att döda.
Tröttheten kom framemot midnatt och då var det ändå långt kvar.
På samma flyg var även Joe Labero och det blev ett himla tisseltassel när han kom ner till gaten.

Jag började kolla på Dumma mig 2 men efter 20 minuter fick jag ge upp.
Maten skulle serveras men jag och tjejerna hoppade över den och försökte sova.
Nathalie somnade redan efter start medan Paulina dröjde nån timme.
Jag försökte sova men jag tror inte att jag lyckades särskilt bra.
Några minuter i stöten typ.
Ett par tre timmar innan landning fortsatte jag att kolla på filmen,  alltså dem är ju för härliga dem där minionerna.

Timmarna kröp fram och det var väldigt mycket turbulens till och från så det var säkert därför jag hade svårt att komma till ro.

När vi är på väg att landa var det galet vackert på himlen.
Ingen snö och 7 plusgrader.
Vi hade inga jackor och det blåste lite så det blev rätt kallt ändå.

Nu har jag strukit lucialinnena och gjort hundra andra saker, tjejerna sover sen typ 17-tiden och det är nog bäst att jag sover lite också om jag ska orka upp imorrn bitti.

Den här killen saknar vi allra mest från Thailand,  han heter Ta och jobbar på Sunshine Bar, världens goaste människa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar