tisdag 19 mars 2013

Högoddsare

Hur ofta hamnar mor och dotter, helt ovetandes, på samma sjukhus, samma akutmottagning, samma avdelning, samma tid, i ett bås mittemot varandra?

Det hände idag.

Jag gick äntligen till gymmet, hade mina nyinköpta träningskläder på mig och var supertaggad.
Jag körde crosstrainern i en halvtimme, det började bli lite "jobbigt" och lite tråkigt som det lätt kan bli så jag planerade att sätta mig på cykeln istället.
Stannar maskinen, skriver i mitt resultat i mobilen som jag brukar göra, kliver av och PANG så hände nåt.
Det snurrade, jag såg ingenting, det kändes som att jag skulle kräkas, hjärtat slog hårt, huvudet dunkade, öronen tjöt, jag kommer svimma, blåhåller mig i crosstrainern för att inte ramla ihop, vill men kan inte skrika på hjälp men det är mycket folk därinne så någon måste se mig.
Hör en massa röster, ser fortfarande ingenting och vaknar sen i framstupa sidoläge och fattar ingenting.

En kille pratar med sos (antar jag) och ambulans är på väg, jag börjar återfå medvetandet och frågar vad som hänt, personalen och folket som tränade var mycket engagerade och hjälpsamma så jag kände mig i trygga händer.
Ambulanspersonalen kommer och blodtryck tas, kommer ihåg att jag hade 90 i övertryck, undertrycket kan jag inte minnas, 120 är normalt så det var en aning (läs väldigt) lågt .
Det sätts in en droppnål, först på högerhanden som såklart misslyckades och sen i vänsterarmen som lyckades.
Dem tar in uppgifter om vad som hänt och säger att dem vill ta med mig till SÖS.

I ambulansen får jag dropp.
När vi kom in fick jag vänta i korridoren innan en sköterska tog ett nytt blodtryck, 96, så fortfarande ganska lågt.
Blir inskjutsad till ett rum där ekg tas samt blodprover.

Sen skjutsar dem mig till Kardiologen där det precis blivit ett tomt bås.
Jag kollar runtomkring mig och ser någon jag känner igen, mammas sambo, vad gör han här? och sen sticker mamma ut huvudet genom skynket, öööh va?!
VAD GÖR DU HÄR?!?
 Jag fick en blå droppnål och mamma en rosa.

Hon hade fått en misstänkt hjärtinfarkt/kärlkramp på jobbet så hennes chef ringde efter ambulans och på den vägen är det.

När jag äntligen fick träffa läkaren så konstaterade han att det "bara" var ett blodtrycksfall som troligtvis berodde på träningen i samband med att min kropp sa ifrån (har ju fått tillbaka min ögoninflammation).
Det är första gången något sånt här hänt mig så en gång är ingen gång i läkarvärlden så det var ju bara att åka hem igen typ.
Mamma fick ett rum på hjärtavdelningen för att få reda på vad det var som hände imorse så hon blir nog över natten.

2 kommentarer:

  1. Men fyy vad läskigt! Men ändå, vad är oddsen att träffa sin mamma där?! Ganska häftigt :P Hoppas hon mår bättre nu!

    Ett sånt där blodtrycksfall fick jag under förlossningen med Matilda. Det var riktigt vidrigt. Min bm och uska propsade innan på att jag skulle röra på mig så att värkarna kom igång. Efter ett par stressfyllda timmar sa kroppen ifrån.

    SvaraRadera
  2. Herregud vilken rysare!! Jag trodde jag skulle få läsa att du mötte Paulina där och blev helt kall. Inget vidare med mamma heller, men förhoppningsvis blir allt bra. Krya dig och ögat och allt!

    SvaraRadera