&/%%!"#¤%¤&%¤#"#!!!!!!!!!

Alltså herremingud vilken jävla dag det varit idag.

Det började runt 6-tiden imorse, Paulina vaknade, troligtvis av Niklas, och hade inte en tanke på att somna om.
Hon passade på att väcka Nathalie som vanligtvis brukar sova då.
Jag försöker halvsova men det är ingen idé för någon tjatar om allt möjligt hela tiden...

Dagens räddning var en efterlängtad playdate med våra finaste Ida och Tilde.
När vi kommit en bit på väg ringer jag då messet jag skickat inte svarats på och en nyvaken Ida svarar.
Tilde har haft feber och kräkts på natten så den daten ställdes snabbt in.
Paulina blev inte glad och vägrade förstå att Tilde var sjuk och att jag inte ville bli det, eller tjejerna.

På bussen på väg till Sumpan så vägrade hon att sitta ner så hon sprang fram och tillbaka i bussen medan den åkte. Jag informerade henne om riskerna gång på gång och hon bara fortsatte att trotsa mig så jag hoppades nästan att det skulle hända nåt, och visst gjorde det det, hon flög som en vante och gjorde illa sig rejält och började grina.

Eftersom vi ändå var i Sumpan så hälsade vi på på jobbet.
När vi klivit av bussen så vägrade hon gå med mig så hon sprang, jag hade inte en chans att hinna med henne för allt folk på smala trottoarer som hon sicksackade emellan, hon lyssnar varken på stopp eller stanna eller sitt namn så jag fick hoppas att hon stannade vid övergångsställena och ibland så gjorde hon det och ibland inte.
Väl på jobbet så började hon plocka på sig en massa saker som hon ville ha och blev såklart arg när jag sa nej. Hon öppnade varenda låda till lösviktsgodiset för att bara kolla. Hon blev arg för att det inte var lördag.
Vi gick upp i lunchrummet för att ge Nathalie lunch och invänta Bea.
Paulina säger att hon inte tycker om mina kompisar (mina kollegor) och inte vill vara kvar.

Hon blir hungrig så jag köper plättar till henne för det ville hon ju ha.
Hon öser på allihopa och äter lite grann på några och sen vill hon inte ha helt plötsligt.
Hon ber mig om att få åka hem, så vi drar vidare.
Samma sak igen, hon springer långt före mig, jag orkar knappt bära henne dels för min rygg sen för min handled som jag verkligen måste kolla upp, jag har ingen kraft whatsoever, kan inte ens knäppa upp knapparna på mina jeans liksom.

På bussen vill hon inte sitta ner, men nu sitter vi så att jag kan hindra henne från att smita, sist satt jag nere vid barnvagnen av rädsla för att barnvagnen skulle tippa igen och där är det svårt att hålla fast henne.

Jag blev hungrig så vi gick till ICA och handlade. Hon tog en vagn och verkligen kastade ner allt jag gav till henne trots att jag köpte det hon ville ha. Hade hoppats att träffa på Tina för att tanka lite positiv energi men hon skulle inte börja förrän 15 och klockan var bara 13 så jag tänkte överraska Paulina med att gå till Vasaparken.
Hon blev jätteglad men var ändå inte helt nöjd över sakerna som fanns där, hon ledsnade fort.

Nathalie blev missnöjd och det blåste lite kalla vindar och klockan började närma sig 15 så jag tyckte att det var dags att gå till bussen.
Men det tyckte såklart inte hon.
Hon grinade och skrek, men följde ändå med.
Hon slog mig och skrek DUMMA DIG och att hon inte ville gå hem. Väl på St Eriksplan så hoppade vi på en buss men hon kunde inte sluta skrika så jag var tvungen att kliva av på nästa station, för jag skämdes så mycket över hur hon betedde sig.

Stod vid Fleminggatan hållplatsen och inväntade buss efter buss efter buss efter buss i hopp om att hon skulle lugna ner sig, men det hände liksom inte.
Hon låg på backen och skrek som en galning och folk bara stirrade och någon pratade 3-årstrots (NÄHÄ SKOJAR DU?!) hennes fina rena kläder var allt utom rent och hon var helt svart i ansiktet efter att ha dragit ansiktet längs den rena fina trottoaren blandat med tårar, snor och dreggel.

 Här började hon bli ganska less på att skrika så klippet är väldigt milt

Jag ringde Niklas och jag ringde mamma för att försöka lugna ner henne, men det blev snarare bara värre.

Till slut lyfte jag upp henne, för jag märkte hur trött hon verkligen var nu på att kämpa emot och då lugnade hon ner sig och vi kunde äntligen kliva på en buss.
Sen blev hon som förbytt, hon blev glad, pratade med folk och busade till det och allt blev frid och fröjd igen.

Jag lagade gröt till middag för orken fanns liksom inte om jag säger så.
Hon ville ha tomtegröt men vi kom överens om mannagrynsgröt tillslut.
Gröten är klar och jag byter bajsblöja på Nathalie.
Paulina är på väg till badrummet och säger: Den här gröten vill jag ha, mamma.
Hon bär på en glasburk med mannagryn. Precis när jag får syn på henne tappar hon den på golvet och det är mannagryn överallt.

Tog med min fot bara för att visa hur mycket mannagryn det faktiskt var...

Tar fram dammsugaren men det blir ändå inte rent.
Ungarna skriker, trötta och hungriga och gröten kallnade så vi satte oss och åt.
Efter det dammsuger jag hela lägenheten och trampar lik förbaskat i mannagryn hela tiden så jag öppnar dammsugaren och där ligger det mannagryn överallt förutom i påsen, då visar det sig att påsen har en massa små hål överallt, ska tydligen vara så, och jag får förklaringen varför det inte händer så mycket när jag dammsuger.......

Sen envisas hon om att dra ut alla sina leksaker i vardagsrummet när jag städat och plockat undan och vägrar att sova, men det är en helt annan historia det....