Vilken dag

Det börjar med att Paulina har nästan 39 graders feber men Nathalie är helt frisk och ska till dagis.
Niklas berättar om kraschen med Saltsjöbanan och frågar hur gammal x är och åldern passar in på tjejen.
Jag får onda vibbar.

Niklas lämnar Nathalie och jag gör mig i ordning för att skriva anställningsavtal inne i stan.
Ringer ett samtal på vägen men hon vet inte heller hur det ligger till.
På väg hem från min nya arbetsgivare så får jag det bekräftat, det är x.

Man tror ju liksom inte att det är sant, det är så overkligt, har följt nyheterna och debatterna på Internet (folk har skämtat hejvilt och kommit på fyndiga slogans, så jävla osmakligt) under hela dagen i väntan på att få höra hur hon mår, vad hon har för skador.
Hon har krosskador på många ställen på kroppen och är anhållen för allmänfarlig ödeläggelse, hennes pappa försöker febrilt att få träffa henne men förbjuds av Polisen då hon måste förhöras först.

Man får ändå vara "glad" över att det skedde på natten, att familjen låg och sov i andra sidan av huset, att det inte var så mycket trafik ute eftersom hon korsade flera korsningar utan nedfällda bommar och att hon ändå klarade sig med livet i behåll.

Och på detta då får jag ta hand om en vidrig spya från Paulina. Hon fick i sig lite mat och somnade sen på några sekunder och jag hoppas verkligen hon mår bättre imorrn, stackarn.